Bara ett mellanspel

Nu medans jag sitter här hos Anna och håller hennes hand och ser på henne så hinner man tänka väldigt mycket. För 6 år sedan så kom Elin till oss, kallt och mörkt en januarinatt. Hon var det mest underbara barn någon kan ha fått  i ett så miserabelt snöoväder. Vi tog med henne hem och fick kalla oss föräldrar. Som föstagångsförälder så oroade man sig hela tiden, vi kollade tempen, såg till så att hon rapade, fixade med sovplats hos anna framförallt som tog på sig mammarollen nåt helt underbart. Vi bodde i baracker ute på en åkerplätt med fruset avlopp, fruset vatten och 35grader minus och hade inget annat på våra sinnen än Elin. När Anna äntligen fick sova själv så brukade jag ligga och lyssna på elin och oroas över om det var normalt att det skulle vara så långt mellan andetagen, uppenbarligen var det det eftersom hon nu är en gudomlig liten princessa som har mammas talanger och skönhet. Nu ligger jag bredvid mamma Anna och lyssnar på hennes tunga andetag som alltid blir tyngre och längre efter att hon har fått hydromorfinet. Att hålla hennes hand på samma sätt som jag gjorde med elins gör att jag vet att allt blir bra för henne, på nåt sätt. Agnes har fått mammas hår, hår på tand och samma underbara skratt som elin och mamma. Flickornas talang för musik har inga gränser, precis som sin mammas talang. När Anna sjöng så stod tiden stilla och man ville aldrig att det skulle ta slut. Denna fantastiska röst i den lilla kroppen har hänfört många människor samtidigt som hennes klokhet och humor har gjort att alla älskar henne. Barnen har fått det i gåva av henne och kommer att visa sig vartefter dom vill och kan. Bara några tankar från mig som sitter bredvid och bara kan beundra denna starka, underbara och mycket kloka människa som är bredvid mig och inte ger upp. Skriv gärna några uppmuntrade ord så skall jag läsa dem för henne.

Andreas

Kommentarer
Postat av: Karin

Min älskade lillasyster...

Du har en helt underbar man och en helt fantastisk pappa till dina barn.

Du kan vara mycket stolt över honom.

Även om livet kommer att bli tufft för honom och barnen, kommer dom att klara av det.

Jag lovar Anna att jag och Przemek kommer att ta hand om dom.

Vårt hem kommer alltid att stå öppet...



Hörde av Andreas att du precis somnat nu, så han få visa vad jag skrivit när du vaknar.



Jag älskar dig, Anna!!!

Pussar och kramar.

Karin

2009-06-10 @ 18:05:17
Postat av: Åsa

Hej Anna och Andreas!

Vi är många som följer det som händer er just nu. Vi oroas och lider tillsammans med er även om vi inget kan göra.

Jag hade glädjen att under en period gå med Anna på barnskötarlinjen på Porthällagymnasiet, innan hon bytte till musiklinjen. Numera är även jag musiklärare, precis som Anna.

Tänker på er, ber för er och hoppas att livet på något sätt skulle bli rättvist, att ni skulle få skratta och le som en hel familj, utan sjukdom och smärta.

Stora kramar

Åsa

2009-06-10 @ 18:21:09
Postat av: Ulrika

Skriv några uppmuntrande ord skriver du Andreas. Jag har suttit och funderat länge nu, men inget känns passande. Jag har pratat med Åsa och fått en nulägesrapport om hur ni har det. Jag har gråtit sen dess.



Jag kan inte sluta facineras av hur starka ni är. Er kärlek är så stark att man kan ta på den. Jag hoppas att ni i allt detta jobbiga inte glömmer allt fint ni har; barnen och varandra.



Våra tankar är med er hela tiden.



Kramar Ulrika, Martin och barnen

2009-06-10 @ 18:23:06
Postat av: finaste

Jag har följt er på bloggen ett tag nu och kan inget mer annat säga än att KÄMPA PÅ hela familjen!



Vi är nog många kända som okända som håller tummar o tår för er!

2009-06-10 @ 18:30:10
Postat av: lotta vimmelmamman

Anna och Andreas. Jag vet och förstår inte riktigt nu vad som händer? Har Annas tillstånd försämrats och på vilket sätt och av vad? Som patient själv med tjocktarmscancer vill jag veta. Naturligtvis hoppas jag inte det!

2009-06-10 @ 18:43:08
URL: http://vimmelmamman.blogg.se/
Postat av: Mimmi

Anna har inte bloggat länge, jag känner varken henne eller er, men ni verkar vara en underbar familj som drabbas så orättvist och hårt. Hoppas dock att Anna kan känna att hon finns i högsta grad hos sina fina barn även den dag hon inte finns längre OM hon inte blir frisk igen....ber för kärlek, värme, ömhet och frihet från smärta för er alla....cyberkram Mimmi

2009-06-10 @ 19:13:50
Postat av: George

Ni har allt mitt stöd, ni har mina tankar och Anna är min hjälte. Jag gråter för Er kärlek till varandra och Er kärlek till barnen.

Jag gråter för Er styrka!

Ni är fantastiska och ger inspiration!



Jag hade en föreläsning för ca 30 präster som skulle examineras (jag och präster går inte riktigt ihop) och jag använde ditt och Annas liv som exempel. Jag tror fortfarande dessa prästerna ber för Anna!



George

(från Himlen kan vänta) som önskar dig ett mirakel eller bara någon ny medicin som biter bättre, bara håll ut! Sparka cancern på kulorna!!!

2009-06-10 @ 19:42:45
Postat av: anna

Så underbart att just ni två fick träffas - två så fina människor tillsammans. Och att ni fick föra er vidare i två små flickor; vilken rikedom.

Livet är inte lätt och för somliga av oss är det svårare än för andra; jag har mistat en älskad make och far till våra barn.

Men jag vet att TROTS ALLT går livet vidare och med barnen följer ljus och skratt. "Släkten följa släktens led".

Vi får vara glada för vår stund på jorden.

Tröst och ljusa tankar till er!

2009-06-10 @ 21:29:47
Postat av: Anna

Anna, finaste vännen min du finns i mina tankar hela tiden. Stor kram till dej, Anreas och era fina tjejer.



Anna

2009-06-10 @ 21:49:56
Postat av: Maria E

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, livet är orättvist, att drabbas av denna jäkla skitsjukdom!

Sitter här och minns alla galna upptåg från musiklinjen särskilt killarnas serenadsång i frack rädda för arga grannen, samt vårat lussetåg mitt i natten farandes runt i hela västsverige. Ni finns i mina tankar, fortsätt kämpa. Kramar Maria E

2009-06-10 @ 21:56:51
Postat av: Eva

Jag har följt bloggen några månader nu men aldrig skrivit något tidigare. Känner dock att jag måste skriva ett par rader nu. Önskar så att allt kommer att bli bra och att ni får vara tillsammans länge, länge än.

Vilken styrka ni alla besitter.

Mina tankar är med er, trots att vi inte känner varann.

2009-06-10 @ 22:06:37
Postat av: ylva

KÄRA Anna&Andreas.....<3



Jag har skrivit tidigare och deltar med Er båda och bloggen andas djup kärlek.



Jag har också diagnos cancer som jag behandlas emot. Jag har gjort massor av operationer.

Jag vet hur det känns att ligga på sjukhus med allt vad det innebär......



Anna, jag skickar medsysterkramar till Dig - önskar av hela mitt hjärta att Du Anna ska bli starkare och starkare.



Du är en fin människa och Din man Andreas vårdar Dig så ömt.



Jag är 55+ år och gift - så jag kan känna för Er Anna&Andreas som "mina barn" - åldersmässigt.



Jag vet inte heller vad som sker nu - hos Er på Hospice - men hoppas och längtar efter att Ni ska skriva goda resultat - att Anna blir bättre.



Anna - Din kärlek till Din kära familj är tydlig i bloggen och som jag skrev: Du har en underbar make.

Och Anna Du är en underbart gullig tjej.



KRAM KRAM - jag tänker ofta på Er båda och Era fina barn. Kram Ylva<3

2009-06-10 @ 22:08:12
Postat av: Lotta

Anna och Andreas,



Min 8-åriga son har haft en längre period där han funderat mycket på döden. Vi (jag och han) har kommit fram till att mormor sitter uppe i himlen och ser vad vi gör. Att hon där träffar alla som gått vidare och att hon är pigg, frisk och lycklig. Hon kommer att vänta på oss tills dess det är vår tur att gå vidare.



Vi saknar och tänker mycket på henne. Sorg är (tyvärr) en del av livet. Man vill skydda sina barn ifrån den men det kan man inte.



Mina tårar rinner när jag tänker på er.

2009-06-10 @ 22:09:31
Postat av: Elisa

Anna har du blivit så mycket sämre? Jag hoppas att du inte behöver lida av fysisk smärta, att doktorerna kan kontrollera den med läkemedel. Att du får mental smärtlindring av Anderas närvaro och styrka är jag helt övertygad om. När vi alla dör så har våra hjärtan slagit i ett helt liv. Så även ditt Anna.

Kramar från Elisa

2009-06-10 @ 23:20:55
Postat av: Jenny Lidander

Anna, det är inte mycket annat vi vill och orkar göra nu när vi nu vet att du är dålig. Vi bara sitter här och pratar om er och hur ni mår hela tiden. Man känner sig så hjälplös och jag bara gråter för allt hela veckan, minsta motgång på jobbet eller hemma, helt meningslösa saker såklart. Vilken familj du har Anna. Både din familj i Göteborg & Andreas och flickorna. Känns lite bättre nu när vi fått höra om hur ni träffades allihop i helgen. Som att din styrka sprider sig. Återigen, jag bär med mig din sång från vårt bröllop tills vi ses igen nånstans. Kramar /Jenny

2009-06-10 @ 23:31:44
Postat av: Marie m familj

Här sitter jag på jobbet och gråter till era fina ord och er kärlek till varandra. Era underbara barn underhållt oss två kvällar i rad och jag hoppas att ni tar hand om varandra och ni vet var vi finns. Våra tankar finns hos ER alla. Många karmar Marie m familj.

2009-06-10 @ 23:59:12
Postat av: Lotta

Söta rara Anna! Jag tänker på dig så ofta och önskar det fanns något jag kunde göra för dig. Du har inspirerat mig så mycket i yrket som musiklärare! Tack för att du är du ! Du är så otroligt duktig på att spela och sjunga och jag håller med Andreas , man vill inte att du ska sluta när du sjunger för du har en så vacker röst! Mina tankar finns hos dig ! Kramar från Lotta

2009-06-11 @ 19:00:56
Postat av: momo

Jeg kjenner ikke dere, men har akkurat lest igjennom alle innlegg i den her bloggen. Jeg vet ikke hva jeg skal si i en slik stund, men føler allikevel for å si noe da jeg selv satt slik du gjør med min lillebror for noen år tilbake og ble fyllt av tanker og minner i de ørkesløse timer ved hans side. Hold hverandres hender og la det være med det...La tanker flyte fritt og bare vær med hverandre i hvert øyeblikk...Hva morgendagen bringer vet ingen av oss, så grip nået..Varme tanker til dere begge.....

2009-06-12 @ 04:21:29
Postat av: Cecilia

För första gången besöker jag din blogg i dag Anna. Du berör mig djupt. Jag sänder dig tusentals styrkekramar och kämpartankar till dig tvärs över jordklotet.

Jag tänker på dig och din familj och önskar så att jag något kan göra för att hjälpa! //Cecilia

2009-06-12 @ 04:43:40
Postat av: Peter Olofsson

Att skriva några ord Andreas som du kan läsa för Anna är nog det svåraste eller kanske det lättaste man kan göra. Kanske bara skriva direkt vad som faller en in. Jag gör så. Har själv en Fru som är och har varit svårt sjuk, dock inte cancer, men jag har varit hennes "assistent" i snart 15 år sedan vårt tredje barn föddes och hon fick någon form av hormonstörning som gjorde att foglossningsprocessen fortstte, i princip så "gick hon nästan av" felbehandlades osv. Fick hjärtstillestånd och andra komplikationer och brukar ligga inne på sjukhus 2-4 gånger per år sedan dess. Det jag beundrar hos min Fru precis som hos din är kämparviljan. Har suttit "vak" för många svårt sjuka under åren och alltid slagits av kämparglöden hos just kvinnor.

Det är inte vanligt att vad man kan kalla "medicinsktt under" sker men jag har varit med om det just hos en kvinna när man trodde just att allt hopp var "ute". Så det är bara att "kämpa" på, så banalt sagt jag vet det, men det är ju det enda vi människor egentligen kan göra, att mentalt kämpa på så att varenda liten biologisk substans ikroppen gör vad den förmår!

Sedan en liten rad direkt till Anna! Känner inte dig men vilken tur att det finns "sådana musik/sång/ människor som du, läser tillbaka i din blogg och får fram känslan för musiken.

Våra tre barn 20, 17 och 20 år har alla fostrats till musiker och kör människor. Jag och min Fru hade inte den möjligheten själv att lära våra barn eftersom vi aldrig sysslat med musik praktiskt utövande, så vilken tur att det finns fantastiska "musikfröknar" som gör våra barn mer "levande" och ger dem möjligheter att få ut sina känslor på ett harmonsikt sett. Ser när tonårstiden är/var svår och gitarren eller pianot tas fram och sången hörs ifrån deras rum.

Så vilken tur det finns "musikfröknar"!

Stor varm kram till Er bägge ifrån Peter Olofsson!

PS: Jag skriver ifrån en blogg som jag startat upp just för att göra livet bättre för min Fru och andra, Patient och Smärtföreningen Jernsaxen.

Inte en förening kanske för alla, lite väl driven humor har vi, men det har varit bra för oss och alla får försöka hitta sitt sett! Som sagt ha det så bra som det bara går!

2009-06-12 @ 06:40:38
URL: http://[email protected]
Postat av: Hannii

Ni utstrålar sådan kärlek till varandra. Jag är imponerad av att ni kämpar och försöker så hårt! Skänker många kramar till er båda, men Anna.. HEJJA DIG! =)

2009-06-12 @ 07:01:06
URL: http://lifeofhannii.blogg.se/
Postat av: C

Jag hittade hit via vimmelmammans blogg. Jag kan inte annat än känna med er i er jobbiga situation.



Som nära anhörig till cancersjuk har jag relativt nyligen spenderat många timmar på akademiska och även krongårdens hospice. Det är med blandade känslor jag tänker på de platserna. Vår resa slutade tyvärr inte som vi önskat.



Er blogg berör mig in i märgen. Jag vet inte exakt hur er situation är i dagsläget och de enda kloka ord jag har att komma med är följande. Ta tillvara på er fina kärlek. Att få ynnesten att uppleva det måste vara den finaste gåvan man kan få. Det är inte alla som får uppleva det under sin livstid. Även efter att min anhörige lämnat jordelivet så finns kärleken kvar. Han kommer alltid förbli en del av mig och allt jag gör.



Ta hand om er.

2009-06-12 @ 07:33:16
Postat av: Anna

Jag är ännu en i raden av de människor som inte känner er personligen, även om det känns så efter att ha följt era liv genom bloggen. Jag kan bara ge er alla mina styrkekramar, hoppas att de når fram. Allt gott till er, nu och framöver.

2009-06-12 @ 08:17:34
Postat av: Anonym

Jag har precis hittat hit via vimmelmammans blogg och jag vill bara sända mina varmaste hälsningar till er alla. Jag har själv erfarenheter från hospicevård och minns väl den speciella atmosfären. Där livet ÄR, så nära döden och samtidigt HOPPET. Önskar dig allt gott och styrka på vägen. Kram.

2009-06-12 @ 10:32:48
URL: http://underytanjag.blogspot.com
Postat av: Ou

Be! Gud hör bön! Han har gett sin enfödde son för att ingen ska gå under utan ha ett evigt liv! Jesus älskar Er!



Det som är omöjligt för männsikor är möjligt för Gud!



Kram

2009-06-12 @ 11:25:58
URL: http://dressyrtant.blogg.se/
Postat av: Tina

Hej!

Hamnade här efter att ha läst Lottas blogg. Vad är du för en fantastisk varelse, egentligen??????? Jag är stum. Vilken stark människa!

Jag hade bröstcancer för sanrt 8 år sen. Parallellt med det blev min då 3 årige son OCKSÅ sjuk, inte i cancer utan i en annan sjukdom som aldrig kommer att gå över men som kan hållas någotsånär ok mha medicinering. När jag läser om dig och om Lotta så skäms jag. Jag hanterade inte alls min situation då för 8 år sen. Jag levde nog inte en sekund mellan det att det uppdagades och tills dess att jag var på "säkra sidan" igen... Hur säker den sidan nu egentligen är, det får framtiden utvisa.

Så... Kära du... Jag kommer bära dig i mitt hjärta tillsamman med Lotta nu, var så säker. Jag kommer skicka några väl valda böner till han däruppe...(har han tagit semester eller vad är det frågan om???)

Varmaste hälsningar från Örebro

2009-06-12 @ 11:40:46
Postat av: Anonym

Tusen och tusen tummar håller jag för att Anna snart är på benen igen. Jag får så ont i hjärtat när jag läser men hoppas såååå att detta skall bli bra så att ni kan fortsätta med erat lilla familjeliv tillsammans.

Från en 35 årig 2 barns mamma i ett regningt Gbg

2009-06-12 @ 13:19:21
Postat av: ninni

Hur det än blir så ordnar det sig på något sätt. Jag tänker på er och önskar er det bästa.

Alla får vi leva ett HELT liv oavsett hur långt det blir.



Alla dessa dagar ....... var det livet som pågick?

2009-06-12 @ 13:23:12
Postat av: J

Hej!

Hamnade här av en slump, vill som medmänniska säga att ni finns i mina tankar efter att ha läst detta.

Varmaste hälsning J.

2009-06-12 @ 14:21:06
Postat av: Mia Nordström

Underbara människor.Jag skickar en styrke och bönekram till er.Era fina barn kommer växa upp till ljuvliga människor.Jag har haft bröstcancer och är precis färdigbehandlad. När de mörka tankarna kommer om återfall ger mig tanken lite ljus att vi är många som kommer träffas i himlen när vår tid är över. Då vill jag ha sång , musik och dans.Ni finns i mina tankar och böner.

2009-06-12 @ 14:32:27
Postat av: Amanda

Fina fina er! Jag har nu läst bloggen och känner så starkt med er. Ville bara säga det.



Min sexårige son svarade mig imorse när jag sa att det är din allra första skolavslutning och du ska aldrig mer gå i sexårsverksamhet att "jo mamma när jag dör och föds igen så ska jag ju gå i sexårs" så skrattade han som om det ämnet var det naturligaste i världen. Ja då ses vi igen sa jag och han tyckte att det var ju såklart väldigt självklart så pratade vi inte mer om det. Tänk om vi vuxna kunde förhålla oss lite mer naturligt till döden ungefär som i buddismen och tron på reinkarnation. Mina tankar finns hos er. KRAM

2009-06-12 @ 15:16:18
Postat av: vee

Hittade hit via vimmelmamman (en av få bloggar jag läser regelbundet). Du har mer otur än henne. Jag tänker på dig och skulle gärna byta plats med dig en period så du får vila men det går ju inte.

All min värme till dig denna regniga försommarfredag!

2009-06-12 @ 15:31:14
Postat av: c

Tänk om man kunde knäppa med fingrarna och sjukdomen skulle vara borta! Som trolleri... Önskar det vore så. lots of love.xoxo

2009-06-12 @ 17:36:30
Postat av: kristina

Kom för första gången in på den här bloggen idag. det gör mig ont att läsa. Skickar varma tankar.

2009-06-12 @ 18:26:00
Postat av: Anna-Stina

Mina varmaste kramar och tankar till er båda.

Din vackra fru - med den fantastiska hårfärgen -

och de otroligt vackra ansiktsdragen! Jag önskar och ber att ni skall få leva länge tillsammans!

2009-06-12 @ 19:09:17
Postat av: Helena

Skickar de största, värmande kärleksfulla tankar till er båda. Ni får mig att förstå hur värdefullt livet är och att man ska ta tillvara på varenda sekund av det. Jag vägrar tro något annat än att ni inte bara får sekunder utan minuter, timmar, dagar, dygn, månader och massor av härliga år tillsammans. KÄMPA på. Genom kärlek från nära, kära och många många andra. TILLSAMMANS orkar men mer än vad man tror.

KRAM Helena

2009-06-12 @ 19:36:20
Postat av: Anonym

Må gud vara med er och skänka er styrka. I guds namn blir allt bra igen. Ni är vackra människor....gör det bästa av dagen mina vänner <3

2009-06-12 @ 19:52:35
Postat av: Helena



Vi har tent lys for dere i kveld! Sender styrke i form av klemmer og tanker.....



Vi er mange som tenker på dere!

2009-06-12 @ 20:05:07
Postat av: Susanne

kram, det var så vackert skrivet, jag hoppas på mirakel och skickar de varmaste tankar till er

2009-06-12 @ 21:59:49
Postat av: Ulrica

Sänder mina varmaste tankar till dig Andreas och underbara barnen Elin o Agnes.



Tänder ett ljus för din underbara Anna....

Vila i frid älskade Anna!



Glädjen o lyckan som finns i dina barn gör nog livet lite lättare hoppas jag....

Anna lever kvar genom barnen.



Tänker på er!

Varma kramar från Ulrica(på skolan).

2009-06-13 @ 23:54:08
Postat av: Sukhy Sabharwal

Hejsan Andreas!

Idag fick jag veta genom mina gamla arbetskompisar på Långsjö om Anna. Jag är så ledsen att det har hänt som man inte ville tänka om. Beklagar sörjen.Jag har inga ord för att kunna förklara hur jag känner. Hon var en mycket duktig och snäll tjej.

Idag läste jag bloggen för första gången och är så imponerad av modiga människor som dig.

You are in my thoughts and prayers.

God bless you all.

Sukhy Sabharwal

2009-06-15 @ 19:07:42
Postat av: Anonym

Hej,

jag hamnade som en del andra här utav en slump och nu är jag fast.

Jag har setat i snart en timme och blivit fast i alla dessa orden som visar en glimt in i era liv.



Jag har själv varit cancer sjuk, jag hade leukemi men är nu frisk sedan 2år och 9 månader.

Jag förundras över Annas och Andreas styrka för vad jag kommer ihåg så var jag långt ifrån så stark.



Jag är säker på att Anna har det bättre nu och hoppas att du Andreas mår bättre snart.

Det finns inga ord, hon kämpade mer än väl av inläggen att döma.



Mvh Julia

2009-06-23 @ 18:54:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0