Jag har inte mått så bra på ett tag nu, men äntligen känns det som om allt börjar vända. Vi fick snällt ta en tur till sjukhuset i fredags igen eftersom jag vid det laget hade fått mer ont i magen och feber. Min man körde mig och eftersom det var sent och barnen satt och sov i baksätet, väntade de i bilen under tiden. Som tur är behövde jag inte bli inlagd den här gången, utan fick utskrivet antibiotika. Förmodligen gör tumören att det är lite trångt och att tarmarna inte orkar arbeta som de ska och då bildas det lätt bakterier och inflammation. Försöker undvika de äckligaste detaljerna här och bara hoppas på att antibiotikan gör sitt jobb. På torsdag har jag fått tid för magnetröntgen och efter påskhelgen blir det läkarbesök. Då får vi se vad läkarna har för förslag på fortsatt behandling. Jag passade på att ställa lite frågor när min forskningssköterska ringde tidigare idag, så nu känner jag mig lite lugnare också. Bestämmer vi oss för en operation så behöver det i alla fall inte ta mer än en månad innan man kan komma igång med cytostatikabehandling.