Efter ytterligare en sväng av magsjuka har helgen varit ovanligt lugn, men det behövde vi verkligen. Barnen har tittat på film, ritat, lekt och spelat spel. Andreas och Elin mådde bra båda två igår och åkte iväg till simhallen en stund på morgonen. Som vanligt, när han tar med henne på något äventyr eller när vi ska göra något hela familjen, blir hon så ivrig och uppspelt att hon babblar på och glömmer bort vad hon just höll på med. Det tar en hel evighet för henne att äta ibland just för att hon har så mycket att säga. De kom iväg tillslut i alla fall och Agnes och jag kröp ner i ett varmt bad här hemma istället. Agnes är fortfarande inte riktigt bra i sin mage och själv har jag kvar en del illamående, huvudvärk och magont Löjligt nog behöver inte det bero på magsjukan utan kan bero på tumören i magen, som jag tyvärr börjar känna av mer och mer, eller på tabletterna jag fick i onsdags. Det är ju med dem som med all annan bromsmedicin mot cancer, så att de kan föra med sig en mängd olika biverkningar. Även denna gång är listan över vanliga biverkningar, mindre vanliga biverkningar och ovanliga biverkningar, för de tre olika komponenterna som ingår i min nya behandling, lång. När jag kom till "mycket ovanliga biverkningar" slog jag ihop pappersbunten och bestämde mig för att inte läsa mer just då. Det var många meningar som avslutades med orden "...kan leda till döden", men sköterskorna förklarade för mig att så fort det rör sig om internationella studier måste ALLT stå med i dokumenten. Det är kanske framför allt amerikanarna som, med sina bestämmelser och sitt rättssystem, vill ha med alla eventuella risker i skrift och då rättar man sig naturligtvis efter det.