Med cellgifter i blodet igen.
Efter sex långa timmar i en sjukhussäng på onkologen somnade jag redan vid halv åtta igår kväll, väldigt trött men lättad. Det känns så otroligt skönt att äntligen vara igång med behandlingarna igen och veta att cancern förmodligen drar sig tillbaka lite igen. Nu blir det åter igen många läkarbesök, provtagningar, behandling med Erbitux (antikroppen) varje vecka, behandling med Erbitux och Irinotekan eller Campto (cellgiftet) var tredje vecka och röntgen var sjätte vecka. Dessutom ska jag från och med nästa vecka börja regelbundet med studietabletterna. Jag känner mig så trygg och väldigt väl omhändertagen varje gång jag kommer till sjukhuset och med tanke på negativa skriverier som regelbundet dyker upp i press och media, så är jag glad över att kunna säga att jag hittills bara fått en mycket positiv bild av våran svenska sjukvård.
"Mitt andra hem" på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Till skillnad från många andra
känner jag aldrig någon ångest inför mina sjukhusbesök. Det känns snarare skönt att komma hit
och veta att alla här gör sitt bästa och vad som är bäst för mig.
Vad gör man i sex timmar i en sjukhussäng? Jag hade förberett med matsäck, godis, tidningar,
en bok, min iPod, mitt skissblock och pennor. Konstigt nog gick tiden rätt fort och samtidigt orkar
man inte göra så mycket. Jag fick bl.a. Tavegyl mot de allergiska reaktioner man kan få av antikroppen
och Tavegyl blir man rätt trött av, så jag somnade faktiskt en stund. Sedan får jag Betapred mot illamående
i samband med cellgifterna, vilket hjälper upp lite, men cellgifterna blir i alla fall jag både yr och trött av.
Dagen till ära fick jag ett eget rum med en förvånansvärt skön säng.
Nålen sitter på plats i min Port-a-cat.
Maskinen som håller koll på mig och förser mig intravenöst med den viktiga medicinen.
Kommentarer
Postat av: Lillemor
Läser din blogg varje dag,det är inte klokt vad du får gå igenom.Du är en riktig kämpe,men så har du också mycket att kämpa för, din fina familj.Önskar så att det blir med bra med denna omgång med cellgifterna.
Många varma tankar till dig från en medmänniska.
Trackback
